Då var det dags!

Idag påbörjas ett nytt kapitel i mitt liv (skämt not intended). Ett nytt år, en handfull nya ambitioner och en splitterny dator har satt sina spår och jag har därför bestämt mig för att börja blogga på allvar och inte bara tvinga mina tankar och åsikter på de stackars människor som valt att bevaka min bilddagbok.

Det känns dock ytterst olämpligt att försöka få till ett vitsigt, charmigt och chict blogginlägg när en av mitt livs största prövningar äger rum imorgon. Uppkörning! Och inte nog med det, eftersom det är andra försöket känner jag prestationsångesten flåsa mig i nacken som aldrig förr. Missuppfatta mig inte, att bli flåsad i nacken kan ju vara trevligt, sålänge objektet i fråga inte jobbar på Vägverket och heter Gunilla. Jag hoppas verkligen inte att det är henne jag måste tampas med imorgon.

Framtiden för mitt bloggande ser ljus ut. Jag ska försöka hålla det på en någorlunda intressant nivå och inte bara snacka i nattmössan. Jag tror dock att jag måste dra ner på skånskan lite, man vill ju bli förstådd av så många som möjligt. Nej, nu ska jag bara joina resten av civilisationen och skaffa facebook, sen är jag ju nästan lika cool som alla andra.