Helvete! Hade precis skrivit ihop största delen av inlägget sen laggar hela skiten och försvinner, great. Det är såna saker som tvingar mig att lugnt och sansat räkna till tio för mig själv istället för att slänga ut datorn genom fönstret. Lovade ju hursomhelst ett inlägg om kärlek innan så det kommer här.

Man kan ju fråga sig vad jag egentligen vet om jag kärlek men jag tycker ändå att jag har fått uppleva ganska mycket under mina snart 19 år. Både när det gäller att ge och ta. Men som det känns just nu är jag inte kär. Och jag kommer nog inte bli det på ett bra tag. Känner mig ganska tom på känslor överhuvudtaget. Kanske bäst så. Var en känslokall jävla bitch innan om jag ska vara ärlig och det kanske jag borde bli igen för när jag väl öppnar upp mig går det rent åt helvete. Det hade varit skönt att slippa bli sårad gång på gång.

När jag tänker efter orkar jag faktiskt inte skriva om kärlek. Jag saknar kärleken och jag skulle vilja vara så galet kär så man inte vet var man ska ta vägen, men jag vet inte om jag orkar med det fler gånger. Är det värt smärtan? Även om jag skulle vilja satsa vet jag inte ifall jag hade hittat någon. Har nog blivit för kräsen. Eller så är jag bara inte redo. Jag hoppas i vilket fall att det bara är tillfälligt. Saknar att ha någon som heter "älskling" i telefonen. Visserligen heter ellen "ellen älskling" men det är kanske inte riiiktigt samma sak. Saknar den stunden på morgonen när man vaknar av att den man sovit med vaknar till och kryper tätt intill och försiktigt pussar dig i nacken...åh vad jag är kärlekskrank.

Har förresten ändrat titeln på min blogg som ni kanske sett. Tycker att den ger mig mer än vad det gamla namnet gjorde.